/ I hope you know that this has nothing to do with you (big girls don't cry)

Fergie – Big Girls Don't Cry (Personal)
Ja jag tänker ignorera mitt rykte som svart&svår (eller inte) och inleda detta inlägg med en Fergie-låt. Jag gillar den.

Att komma över något som jag knappt förstod själv var utan tvekan det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Tvekar på att jag någonsin kommer gå igenom något lika hjärtekrossande igen. Tre år är en jävligt lång tid. Saknar dig bara, antar jag. Saknar den vännen jag hade som förstod mig mer än vad jag förstod mig själv. Det som fascinerade mig med dig var att jag aldrig förstod dig fullt ut, det fanns alltid något kvar. En sida jag inte sett än. Du var så oförutsägbar och levande på ett sätt jag aldrig sett förut. I never knew I could feel that much. Kommer man någonsin över något som bara skaver inombords?
Kanske dags att bara radera alltihop. Bänken. Tårarna. Dina sista ord som var inristade i allt jag någonsin känt. Det var så intensivt, så impulsivt alltihop - hela vår relation kan beskrivas i dom två orden; intensivt & impulsivt. Det var komplicerat och svåråtkomligt, men i slutet var kampen det som gjorde allt värt det. Jag trodde att jag hade dig all figured out men du besatt något som fascinerade mig mer än innan. Det jag berättade stannade där, det var våra ord och det bildade ett band starkare än allt annat i världen. Något som aldrig hänt förr. Tilliten. Lojaliteten. Vänskapen.
Det saknar jag mer än något. Vänskapen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Värd att minnas?

E-postadress: (bara jag ser)

Blogg/hemsida:

Kommentar:

Trackback